Fabriken: tyger, kläder och kvinnors arbete under tvåhundra år (2025)

Karin Carlsson & Anna Hedtjärn Wester

Fabriken är historien om sex textil- och konfektionsföretag med ursprung i det anrika sidenväveriet K. A. Almgren. I centrum står kvinnorna som arbetade där liksom de sjalar och ordensband som de vävde och kapporna och klänningarna som de sydde.

K. A. Almgren sidenväveri grundades 1833. Med väveriet som utgångspunkt skildrar Fabriken kvinnors arbetsvillkor och textil- och konfektionsindustrins historia ända fram till idag. Genom personliga berättelser, föremålssamlingar och arkivmaterial får vi en inblick i arbetets vardag, ledningens visioner och industrins utmaningar under två sekel.

Boken är utgiven av Stockholmia Forskning och förlag. Formgivare är Fredrika Siwe, bildredaktör Susanna Mälarstedt och redaktör Bengt Åkesson. 

Pressröster, ett urval:  

[Författarna] lockar med briljanta teckningar och fotografier till läsningen om tekoindustrins ställning och utveckling. Den välstrukturerade boken förklarar i ledig ton hantverkets samt de anställda kvinnornas historia. […] Bokens grävande analys som även berör klimatfrågor är en guldgruva för den textilintresserade.

Betyg 5 av 5.

Ines Lohr , Bibliotekstjänst 2025 (BTJ-häftet nr 10)

*

Fabriken är en fin bok. Den är välskriven och engagerad, och dessutom vackert formgiven. Texten pendlar balanserat mellan historiens stora linjer och det detaljrika och handfasta. Och detta brukar ju vara ett gott tecken på väl genomförd sakprosa.

Anna Larsdotter, Populärhistoria 2025/12 

*

Jag tycker så mycket om den här boken. Hur jag som läsare får lära mig mycket jag inte visste om sidensjalarnas storhetstid […] vävstolarna, löneförmånerna och den patriarkala ordningen. Det varvas med att jag får lära känna fabriksarbeterskorna […]. Den här boken är en förebild för sin genre, må den nå ut till många läsare.

Susanna Lundell Företagshistoria 2025/3 

Nordbor: liv och rörelse under 500 år (2024) 

Anna Arfvidsson Womack, Fredrik Svanberg & Ulrika Torell (red.) 

Boken Nordbor är en kulturhistorisk exposé över livet i norr under fem sekler. Den handlar om människan i Norden, om hur livsmiljöer och kulturer vuxit fram, förändrats och formats till en väv av historiska erfarenheter. Verkliga personer, både historiska och nu levande, har en viktig plats i berättelsen. Sverige står i centrum, men med nordiska jämförelser och globala utblickar. 

Jag bidrar med kapitlet "De första kvinnorna: läraren arkitekten och stridspiloten"

Läs mer om boken här och om utställningen Nordbor. 

Kvinnosaker: ett sekel kvinnohistoria genom 50 föremål (2020)

Karin Carlsson

Boken är utgiven av Bonnier fakta i samarbete med Stockholms kvinnohistoriska museum. Illustrerad av Amanda Berglund.

Kvinnosaker berättar svenska kvinnors historia genom femtio föremål, från sekelskiftet 1900 fram till idag. I boken lyfter jag fram ting som påverkat kvinnors vardag och format förutsättningarna för ett mer självständigt liv. Men vad som betraktats som frigörande och positivt under en specifik period kan i en annan tid ses som förtryckande och inskränkande, föremålen bär på så vis på berättelser om samhällsförändring och normförskjutning. Läs om den provocerande cykeln, vibratorn som botade tuberkulos, byxkjolen för kvinnliga poliser, Ester Blenda Nordströms cigarett och mycket mer – allt livfullt illustrerat av Amanda Berglund.

Här och här kan du läsa mer om boken.

Pressröster, ett urval:

Kvinnosaker [...] är ett mycket lyckat exempel på hur kvinnohistoria kan populariseras och ändå behålla sin vetenskapliga tyngd. [...] Carlsson visar på hur nytolkningar av föremål och analyser av objekt som inte uppmärksammats öppnar för nya förståelser av historien. [...] Det är ingen enkelspårig historia som tecknas utifrån föremålen och deras betydelse för kvinnors kamp för lika rättigheter. Istället framträder komplexiteten och dubbelheten i hur flera av dem tolkas. [...] Sammantaget är Kvinnosaker en bok med pedagogisk skärpa med ett flertal spännande empiriska exempel och en betydande forskningsgenomgång.

Emma Severinsson, Historisk Tidskrift, 3/2021.

Bakom stadens kulisser: genus och gränser i Stockholm 1800-2000 (2021)

Karin Carlsson och Rebecka Lennartsson (red.)

I Bakom stadens kulisser tar forskare från skilda discipliner med läsaren på strövtåg i Stockholm från tidigt 1800-tal till sent 1900-tal.

Läsaren får besöka försvunna kaférum och slå in på det beryktade bordellstråket Norra Smedjegatan, träda in i undangömda kökstrappor, bevittna hemliga möten i Humlegårdens urinkurer och bekanta sig med de stora varuhusens upplysta skyltfönster. Vandringen avslutas bakom kulisserna på den svenska syndens stråk Klara porra under 1970-talet.

Antologin Bakom stadens kulisser är ett resultat av forskningsprojektet Gendered spaces: multidimensional walks in urban History. Läs mer om projektet här.

Mitt bidrag heter "Konsten att göra entré: dörrar och portens väktare i det förra sekelskiftets Stockholm". 

Läs mer om boken här.

Tvål vatten och flit: hälsofrämjande renlighet som ideal och praktik (2021)

Johanna Annola, Anneli Drakman och Marie Ulväng (red.)

Upptäckten att bakterier kan orsaka sjukdom gjorde kopplingen mellan hygien och hälsa till en samhällsfråga på liv och död. Renlighetsivrandet började i de borgerliga hemmen: obefläckat linne signalerade förfining och respektabilitet.

Rörelsen tog fart under årtiondena kring sekelskiftet 1900 och här belyser en grupp forskare hur renlighetsideal både omformade det samtida samhället och bäddade för de nordiska välfärdssamhällenas framväxt. Skribenterna speglar hur renlighetsfrågan uppfattats, ifrågasatts och omsatts i praktiken ibland med oväntade konsekvenser.

Fallstudierna täcker in bland annat skolbad, kontaktannonser, husmodersföreningar, provinsialläkare, torghandel och fattigvård. Uppfattningar om klass, kön och arbete fick omförhandlas då smutsen skulle fördrivas av såväl statliga som ideella aktörer.

Jag bidrar med artikeln "Rent kök: hemutställningar, materialitet och renlighet i en svensk stad i början av 1900-talet". Lär mer om boken här.

År: historiker berättar (2020)

Anna Götlind och Magnus Linnarsson (red.)

I År. Historiker berättar presenterar tjugoen historiker berättelser om människor och händelser med förankring i specifika år mellan 1250 och 1983. De leder läsaren bakåt och framåt i tiden, visar vägen till större historiska sammanhang och låter oss ta del av diskussioner i sockenstugan, av maktkamp på samhällets högsta politiska nivå, av baler i 1800-talets Stockholm och av modern träningskultur.

Jag bidrar med artikeln "1931: hotellkungens spisar". Läs mer om boken här.

Pressröster:

"I den andra berättelsen som jag fastnar för är det inte en människa utan ett föremål - den i början av 1930-talet lanserade AGA-spisen - som spelar huvudrollen. Genom att beskriva marknadsföringen av denna tingest [...] avslöjar författaren Karin Carlsson på ett skickligt sätt förhållanden i tiden som klassskillnader och könsstereotyper. […] Gemensamt för de 21 berättelserna är att de både ger en nöjsam lönsing och förmedlar intressant kunskap”

Karl-Olof Andersson, Populärhistoria 3/2021.

"Antologin bjuder på en brokig flora av vitt skilda infallsvinklar och ämnen som sammantaget väl illustrerar den imponerande väv av forskningsfält som yrkeskåren numera ger sig hän åt. Därtill kommer ännu en positiv aspekt: antologin är påfallande välskriven."

Dick Harrison, Svenska Dagbladet, 1 februari 2021.

Teknikens palats: modernitet, komfort och tekniska innovationer i det Hallwylska huset (2020)

Annika Williams (red.) 

När det Hallwylska palatset på Hamngatan 4 stod färdigt 1898 var huset utrustat med tidens tekniska nymodigheter. Elektrisk belysning, rinnande vatten, centralvärme, hissar, telefoner och andra bekvämligheter ökade komforten för såväl herrskapet von Hallwyl som deras tjänarstab.

I museets nya publikation Teknikens palats - Modernitet, komfort och tekniska innovationer i det Hallwylska huset får läsaren en bredare översikt av de tekniska genombrott och innovationerna som förändrade samhället under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet.

Jag bidrar med artikeln "Sexton vattenkranar & en microtelefon: tekniken i det Hallwylska köket"

Läs mer om boken här.

Consumer Engineering, 1920s–1970s: Marketing between Expert Planning and Consumer Responsiveness (2019)

Jan Logemann, Gary Cross, Ingo Köhler (red.) 

This book reassesses the concept of consumer engineering in a comparative, transnational framework, moving beyond the familiar narrative of consumer manipulation. It also considers the history of consumer engineering in the context of mid-century developments such as social engineering, modernist planning and design, and the professionalization of various fields.

The book appeals to scholars of marketing and business history, consumer culture, social engineering, social movements, transnational history, and the history of capitalism.

Jag bidrar med en artikel som jag skrivit tillsammans med idéhistorikern Orsi Husz: "Marketing a New Society or Engineering Kitchens? IKEA and the Swedish Consumer Agency". Läs artikelabstract här.

Köket: rum för drömmar, ideal och vardagsliv under det långa 1900-talet (2018)

Ulrika Torell, Jenny Lee & Roger Qvarsell (red.) 

Köket speglar samhällsförändringarna. Det har i högre grad än andra rum påverkats av strävan efter ett enklare och bekvämare vardagsliv med standardiserade och rationella lösningar. Den här boken handlar om hur köket som rum har formats av drömmar, ideal och vardagslivets realiteter under det långa 1900-talet. Hur har köksrummet gestaltats och förändrats i takt med konsumtionssamhällets framväxt? Och vart kommer köket ta vägen i framtiden?

Jag bidrar med två artiklar i denna antologi. Dels Redskapen: hushållens köksutrustning från 1940-tal till 1980-tal, dels en samskriven artikel med idéhistorikern Orsi Husz med titeln "Kökskunskap: svenska kök mellan social ingenjörskonst och global kommersialism". 

Läs mer om boken här. 

Pressröster: 

Sammantaget är antologin Köket en bok som rymmer flera svar på hur detta rum, eller denna plats, förändrats, brukats och använts för att skapa såväl drömmar som normativa praktiker under det långa 1900-talet. Den visar på ett förtjänstfullt sätt hur det på ytan vardagliga också innefattar stora frågor om hur livet, liksom samhället i stort, bör ordnas. 

Emma Severinsson, Historisk Tidskrift 2/2019. 

Den tillfälliga husmodern: hemvårdarinnekåren i Sverige 1940-1960 (2013) 

Karin Carlsson 

2014 disputerade jag vid Stockholms universitet på avhandlingen Den tillfälliga husmodern. Där undersökte jag hem- och omsorgsarbetet som politisk fråga och professionaliseringsprojekt. I hemvårdarinnans gestalt skulle det husliga arbetet omvandlas till ett eftertraktat och respektabelt yrke. I fokus står hemvårdarinnekårens kompetenser, status och anställningsförhållanden. Genom att lyfta fram deras egna berättelser synliggör jag även skillnader mellan de statliga visionerna och hemvårdarinnornas verklighet.

Hemvårdarinnekårens historia kan tyckas kort men som exempel på hur det avlönade husliga arbetet ständigt antagit nya former ingår kåren som en del i en längre utvecklingslinje. Den tillfälliga husmodern rör sig i skärningspunkten mellan ambition och verklighet, privat och offentligt, tradition och modernitet.

Läs mer om boken här. 

Pressröster:

Avhandlingens starka sidor består av ett innovativt ämnesval, självständig och lärd forskningsdiskussion. [...] Avhandlingen är baserad på grundlig forskning och relevant material som analyseras skickligt. [...] Carlssons avhandling utgör ett viktigt bidrag till den nordiska välfärdsstatens spännande genushistoria. 

Pirjo Markkola, Historisk Tidskrift, 1/2017.

Karin Carlsson har skrivit en avhandling i historia som ger spännande perspektiv på frågor som är aktuella i dagens politiska debatt. […] Sammanfattningsvis är det en välskriven avhandling som ger många spännande inblickar i en tid och i ett samhällsprojekt som tycks vara tidlöst, det vill säga den 'ständiga' kopplingen mellan kvinnor och omsorg. 

Birgitta Jordansson, Tidskrift för genusvetenskap 4/2014. 

Global Care Work: Gender and Migration in Nordic Societies (2010)

Lise Widdin Isaksen (red.)

Global Care Work is a unique study of gender and migration. Written by researchers from Denmark, Finland, Norway and Sweden, this anthology brings the Nordic example to the international debate on how globalization affects and commercializes women’s traditional work. The authors uncover some uncomfortable facts about new ethnic hierarchies, social class and gender discrimination in their countries.

The authors present empirical research on the lives of care workers, sex workers and au pairs, their families, and the social and legal migration regulations. Global Care Work critically examines the effects of new migration patterns and globalization on the egalitarian ideologies in the Nordic countries. The book makes essential reading for those interested in migration, care work and gender issues.

Jag bidrar med artikeln "Public care work in private contexts: a historical perspective on the Swedish welfare state". 

Läs mer om boken här.